Det är ett mycket ovanligt ärende som smittskyddsläkaren kände sig tvingad att driva till länsrätten.
Länsrätten i Kronobergs län har beslutat att tvångsisolera 29-åring asylsökande som diagnostiserades för smittsam tuberkulos redan för fem månader sedan. Behandlingen inleddes omedelbart och förväntades pågå i nio månader. Mannen vårdades inledningsvis på en infektionsklinik och informerades då även om den svenska smittskyddslagen. Efter en tid beslutades om öppenvård under förutsättning att mannen dagligen kontaktade flyktinghälsovården för medicinering. Men 29-åringen har inte följt reglerna utan klargjort att han vägrar ta medicinen om han inte får extra betalt. Han vägrar även all form av provtagning.
Smittskyddsläkarens bedömning är att mannen utgör ett hot mot sig själv och ett smitthot mot samhället. Enligt smittskyddslagen får personer enbart tvångsisoleras om det finns en påtaglig risk för att andra människor smittas. Länsrätten fastslår i domen att utredningen visar att mannen måste tvångsisoleras för att medicineringen skall kunna ske. Enligt domen, som gäller omedelbart även om den överklagas, får isoleringen pågå i högst tre månader.
SMP
PI artiklar -
TBC-fall ökar stadigt – huvudorsak, ny befolkning från Afrika
TBC härjar i Enköping trots ovanlig sjukdom i Sverige
Var bor tuberkulosen? Information bryter tabun
Smittskyddsinstitutet skriver i sin tidning nr 5, 2007:
Med teaterföreställningar, tv och informationsblad har somaliska föreningar i Stockholm informerat invandrare med somaliskt ursprung om tuberkulos. Det handlar om att bryta tabun och ta bort stigmatiseringen för att få ner antalet smittade. De senaste åren har allt fler fall av tuberkulos konstaterats i Stockholm. Under år 2005 skedde en markant ökning och en av de mest utsatta grupperna är personer med somaliskt ursprung. Sedan 1994 står de för cirka 20 procent av alla som insjuknar i tuberkulos i Stockholms län.
Förra året genomförde fyra somaliska föreningar olika informationskampanjer för att öka kunskapen om tuberkulos, hur den smittar och varför det är så viktigt att tidigt diagnostisera sjukdomen och att fullfölja behandlingen. Projekten finansierades av Stockholms läns landsting. Bakom ett av projekten står Somaliland Women Relief Organisation och Somaliska kulturföreningen i Skärholmen.
– Projektet var en möjlighet för oss att nå ut med information på flera sätt. Man ska komma ihåg att bland somalier är det oerhört stigmatiserande att vara sjuk i tuberkulos. Därför drar sig många för att söka upp sjukvården, säger Ali Sheikh, projektledare från Somaliska kulturföreningen i Skärholmen.
Under projektet genomfördes bland annat teaterföreställningar, föreläsningar och tv-sändningar och undervisningsmaterial producerades till hemspråkslärare.
– Det som hade väldigt stort genomslag var TV-sändningarna. Många somalier som kommer till Sverige har bristfälliga kunskaper i att läsa och skriva. Men många tittar på TV – och att få muntlig information genom ett TV-program, som man kan ta del av i hemmet, är ett bra sätt att nå ut på. Dessutom har många kvinnor svårt att komma hemifrån, så för dem är TV:n ibland det enda sättet att ta del av information, säger han.
Programmet sändes på somaliska i öppna kanalen vid fyra olika tillfällen och vid varje tillfälle medverkade en psykolog och en läkare tillsammans med programledaren. Under programmets gång ringde tittarna och ställde frågor kring tbc direkt till experterna. Det som förutom tv-sändningarna visade sig vara en fungerande informationskanal var uppsättningen av en teaterpjäs.
– Pjäsen är realistisk, den skildrar vår kultur och hur vi lever – ofta ganska tätt tillsammans. Och den tar tydligt upp problemet med stigmatisering och vad det leder till. Därför var det lätt för åskådarna att identifiera sig med det som händer i pjäsen, säger Ali Sheikh.
Pjäsen skildrar enligt Ali ett inte ovanligt scenario. När ett barn upptäcks ha tuberkulos larmar förskolan och hela barnets familj ombeds att testa sig. Mannen i familjen vägrar dock först att infinna sig för provtagning och det är först efter övertalning av en vän som han kommer till läkare. Det visar sig då att mannen i familjen är smittad och är den ursprungliga smittkällan. Enligt smittskyddslagen måste man om man är smittad meddela andra i sin omgivning som kan tänkas ha blivit smittade. Mannen i pjäsen tvekar inför att informera vidare, men när han själv efter en tids behandling möter en vän som inte verkar frisk tar han sin vän till en läkare. Såväl pjäsens skådespelare som regissör är välkända för den somaliska publiken och var ett sätt att bryta tabut mot att prata om tuberkulos – om skådespelarna på scenen kunde prata om tuberkulos så kan väl alla.
– I Somalia är tuberkulos ofta en dödlig sjukdom. Den är tabu att prata om och den är ett stort stigma att bli smittad. Väldigt få söker hjälp innan det är för sent. Därför är det så oerhört viktigt att bryta barriären och börja prata om tuberkulos, hur den smittar och vikten av att behandla den, säger Ali Sheikh.
Pjäsen gavs vid två tillfällen i Tensta och inleddes med en föreläsning om tuberkulos. Kunskapen om hur tuberkulos smittar är mycket bristfällig.
– Att sitta tillsammans i ett litet rum med en som är smittad kan räcka för att man själv ska blir smittad eftersom smittan är luftburen. Tidigare var det väldigt många som inte kände till skillnaden mellan tuberkulos, bronkit och astma. Många har inte velat erkänna att det är tuberkulos de bär på utan har skyllt på både astma och rökhosta. Efter informationskampanjen är det betydligt fler som känner till skillnaderna mellan de olika sjukdomarna men också varför det är så viktigt att få behandling så snabbt som möjligt om man har blivit smittad, säger Ali Sheikh.
Han menar att ett sätt att tidigt både upptäcka smittan och att bryta tabut mot att tala om tuberkulos är att införa någon form av obligatoriska hälsokontroller för nyanlända invandrare där tuberkulostester ingår. Också Ingela Berggren, biträdande smittskyddsläkare på smittskyddsenheten vid Stockholms läns landsting, skulle gärna se att alla som anlände testades för tuberkulos.
– I dag är testet frivilligt och cirka 30 procent av alla nyanlända invandrare genomgår det. Vi samarbetar med bland andra Migrationsverket, Transkulturellt centrum och Flyktingmedicinskt centrum för att ta reda på orsakerna till att inte fler väljer att göra testet. Vår målsättning är att alla ska se möjligheten att testa sig som en fördel, säger hon.
För individen är det viktigt att så tidigt som möjligt få en diagnos och komma under behandling.
– Ju tidigare diagnos, desto mindre skada hinner bakterierna åstadkomma. För omgivningen är det också viktigt med en tidig diagnos eftersom sjukdomen smittar alltmer ju längre framskriden den är, säger Ingela Berggren.
Smittskyddsenheten i Stockholms län har sedan tidigare låtit översätta Smittskyddsläkarnas informationsblad om tuberkulos till flera olika språk och tryckt upp en utförlig broschyr, som finns tillgänglig på Smittskyddsenhetens hemsida och på andra smittskyddsenheter i landet.
– I länet arbetar vi på att samordna och centrera tbc-vården så att handläggning av patienter, smittspårning, forskning och utveckling inte splittras upp, utan blir effektivare och av bättre kvalitet. Vi genomför också utbildningsinsatser inom primärvården, skolhälsovården och socialtjänsten i områden där man oftare kommer i kontakt med tuberkulos i dag, säger Ingela Berggren.
En av insatserna under projektåret bestod i att informera cirka 6 000 somaliska ungdomar under ett fotbollsläger i Stockholm sommaren 2006. Drygt 1 000 av deltagarna kom från andra delar av världen, så informationen fick stor spridning.
– Varje sommar samlas ungdomar i åldrern 14–20 år på fotbollsläger. För oss var det ett utmärkt tillfälle att nå så många ungdomar med somaliskt ursprung samtidigt för att informera dem om tuberkulos, säger Ali Sheikh.
En annan insats var att sammanställa information om tuberkulos som nu finns tillgänglig både på svenska och somaliska på en gemensam hemsida. Men han anser att informationsbehovet fortfarande är stort.
– Vi skulle nu vilja göra en dvd som innehåller ett reportage där man frågar vad folk vet om tuberkulos. Sedan är tanken att klippa in delar av tv-programmen som vi sände. Dvd:n ska sedan skickas till alla somaliska föreningar, berättar Ali Sheikh.
Ingela Berggren skulle gärna se fortsatta riktade informationskampanjer och är nöjd med hur projekten har utfallit. För landstinget har det gett värdefull information.
– Med erfarenhet från just de här genomförda projekten har vi gått vidare och inlett ett forskningssamarbete med avdelningen för internationell hälsa (ICHAR) på Karolinska institutet. Vi hoppas att studien, som huvudsakligen baserar sig på intervjuer och fokusgruppdiskussioner, ska resultera i ny kunskap som vi kan omsätta i verksamheten för att få en större acceptans för sjukdomen och ett bättre omhändertagande av patienterna, säger Ingela Berggren.
Smittskyddsinstitutet, utgåva nr 5 2007
Åter ett europeiskt problem
Lite krasst påskyndas läkemedelsutvecklingen av att det nu är västvärlden som hotas.
– För bara 20 år sedan sågs tbc i den rika delen av världen som ett besegrat problem. Det var ett tredje världen-problem och försummat av industrin, i och med att där problemet inte fanns behövdes inga nya mediciner och där det fanns, fanns inga pengar att köpa nya mediciner för.
Situationen har förändrats. I till exempel USA, där inhemsk tbc skulle vara utrotad år 2000, lyftes problemet framförallt genom dubbelinfektionerna med hiv. EU:s kommissionär Markos Kypriano benämner tbc som ett europeiskt folkhälsoproblem, och dyra läkemedel görs alltmer tillgängliga i de länder som behöver dem.
Smittskyddsinstitutet, utgåva nr 3 2007
Sjukdomsinformation om tuberkulos (TBC)
Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tuberkulos och c:a två miljoner dör. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika och Asien. Globalt är tuberkulos en sjukdom som främst drabbar yngre vuxna, men även barn och äldre insjuknar. I Sverige har vi sedan många decennier sett en minskning av tuberkulosen. Denna har nu planat ut, och de senaste åren har det anmälts cirka 500 fall/år, flest bland vår utrikesfödda befolkning.
De flesta nya fall av tuberkulos i den svenskfödda befolkningen gäller personer över 65 år, varav de flesta smittats i Sverige under början och mitten av 1900-talet. Det är viktigt att komma ihåg att det fortfarande sker en inhemsk smittspridning, både bland barn och vuxna, främst i den utrikes födda befolkningen.
Sjukdomen har under senare år fått förnyad aktualitet genom:
- kopplingen till hiv/aids-sjukdomen, som ökar mottagligheten och därmed bidrar till en ökad spridningsrisk,
- uppkomst och spridning av bakteriestammar som är resistenta mot tuberkulosläkemedel.
Den ökande spridningen av både hiv och s.k. multiresistent tuberkulos har ytterligare försämrat en allvarlig situation i många länder i bl.a. Östeuropa och Centralasien.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt (medlem)
1 kommentar:
Vad i helvete? Skjut honom!
Skicka en kommentar