Idag publicerar Svenska Dagbladets Idag-sida en intressant artikel om pappor och barn. Huvudtesen är att barnen blir allt viktigare för mannens identitet, till skillnad från situationen för en eller två generationer sedan då mannen drog in pengar medan hustrun tog ansvaret för barnen. Då var papporna ganska frånvarande i familjerna.
Jag tycker artikeln är bra och håller med om dess huvudbudskap. I detta blogginlägg skulle jag vilja ta chansen att komplettera den lite.
I SvD-artikeln påpekas att ”en försvinnande liten” del av fäderna väljer att frivilligt ta ut en rejäl del av föräldraledigheten. Det ligger ett visst skuldbeläggande i det. I stora delar av samhällsdebatten är skuldbeläggandet mycket tydligare och kraftfullare. Det brukar heta att pappor ”tar inte sitt ansvar” och att män ”är inte jämställda” eftersom de tar ut betydligt mindre föräldraledighet än sina kvinnliga partners.
Jag skulle vilja nyansera den synen. Det är inte så lätt för papporna/männen, eftersom de outtalade förväntningarna på dem om att bete sig som ”riktiga karlar” vilar tungt på deras axlar. Till en inte oväsentlig del kommer det trycket från kvinnorna.
Samtidigt är det mycket tydligt att kvinnor ofta har svårt att släppa taget om maktpositionen som ”chef i hemmet” och den angenäma positionen närmast barnen. Kvinnorna slår vakt om detta attraktiva revir, och männen hålls utanför. Om man hårdrar det en smula skulle man kunna säga att papporna tvingas ut i förvärvslivet för att dra in pengar medan kvinnorna får ta hand om barnen. Notera att jag i den meningen har använt de negativt respektive positivt värdeladdade orden tvingas och får på ett motsatt sätt mot vad som är brukligt i debatten.
Ett av många små exempel på hur kvinnor upprätthåller ett könsrollstänkande som medför ett slags förtryck av männen kunde läsas härom dagen på Aftonbladets kvinnosida Wendela (här). I en undersökning tillfrågades personer som dejtar på nätet hur de ställer sig till en dejt med en arbetslös person. Det visade sig att kvinnor var betydligt mera negativa till att deja en arbetslös man än tvärtom. Undersökningen beskrivs lite noggrannare här. Bland annat framgår det att dubbelt så många singelmän (61,5%) som kvinnor (30,3) skulle acceptera om deras partner är arbetslös. För 21,6% av kvinnorna är det helt uteslutet med en arbetslös partner, jämfört med 5,1% av männen.
Det kan tolkas som att kvinnorna kräver att deras män ska dra in pengar åt dem. Behåll din plats i selen, karl!
Twitter: Följ GenusNytt på Twitter under användernamnet GenusNytt.
Ursprungsartikel
Källa: GenusNytt (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar