Sen dyker det upp en medieforskare samt en islamolog och uttalar sig lite försiktigt om att "det är så lätt att starta ett rykte" och att bara för att någon som förmodligen inte gillar islam spridit ett rykte skulle alltså islam vara bättre än sitt rykte. De blandar ihop äpplen och päron.
Islamologen säger att "det sedan länge odlats en bild av islam som den mest annorlunda religionen. Vilket kan förefalla märkligt eftersom det är en syskonreligion som ligger nära judendom och kristendomen."
Fel, alla världsreligioner utom islam har en vettig moral och etik. Islam saknar den gyllene regeln som anbefaller empati och i Koranen finns uppmaningar till mord och lögn. Judendom och kristendom och hinduism och buddhism och konfucianism och taoism förbjuder mord och lögn och säger att man ska behandla andra som man själv vill behandlad. Islam är uttalat fientlig mot kvinnor och mot icke-muslimer, de andra religionerna är universalistiska och anser att moralen gäller alla.
Men islamologen säger en förnuftig sak, "Det kan finnas skäl att kritisera skolan när det gäller religionsundervisning. Skolan har svårt att hantera kritik mot religion. Inte minst för att många elever är troende. Att då komma med kritik kan uppfattas som rätt oförskämt. Då väljer många lärare att köra en enklare stil och bara framhålla det som är trevligt."
Ja, hur ser läroböckerna ut? Går det att skriva om islam utan att nämna jihad, det heliga kriget? Eller kvinnoförtrycket, ska det verkligen sopas under mattan? Ska framställningen inskränkas till en turistbroschyr om vallfärden till Mecka, fastemånaden Ramadan, minareter och moskéer?
Undervisningen får ge efter för politiska överväganden. Påminner det om Sovjetunionen? Begreppet "politiskt korrekt" föddes där under utrensningarna på 1920-talet.
Ursprungsartikel:
http://everykindapeople.blogspot.com/2009/06/trelleborg-politiskt-korrekt-att-blanda.html
Källa: Every Kinda People (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar