Riksdagsledamöter har enligt SvD och DN använt sina ytterst förmånliga övernattningslägenheter som bostäder till sina barn. Detta strider mot de ganska strikta regler som gäller för dessa bostäder. Jag vill säga på en gång att jag har svårt att se detta som en stor sak, det är inga förseelser som någon måste avgå för. Men det visar på de olika förutsättningar den politiska klassen har gentemot övriga medborgare. Anita Brodéns dotter har kommit tillbaka från studier i London. Naturligtvis vill hon bosätta sig i Stockholms innerstad, det är nog ganska många som vill det. I väntan på att få köpa en lägenhet har dottern fått bo i mammas lilla övernattningslya. När det gäller en annan riksdagsledamot, Sven-Erik Österberg (S), så får man direkt känslan av att hela historien låter krystad. Så här står det i DN.
Österbergs dotter bor dock inte där. Hon har ett andrahandskontrakt på en lägenhet i en annan del av Stockholm.
Till DN säger hon att hon har haft problem med att få sin post dit och att hon därför sedan den 2 september 2008 är skriven i riksdagens lägenhet. Fadern skickar hennes post därifrån till henne. Men så får man inte göra enligt riksdagens regelverk.
Vi får hoppas att denna historia stämmer med verkligheten. Stämmer historien så är väl inte detta något stort brott som alla förstår. Man kan mycket väl förstå att föräldrar vill hjälpa sina barn när de får svårt med bostad (eller t.o.m. postgång). Att riksdagsledamöter måste ha någon form av övernattningslägenheter är också rimligt.
Denna historia visar ändå på att yrkespolitiker har förmåner och möjligheter som övrig befolkning inte har. Avståndet mellan yrkespolitiker och den befolkning dessa politiker skall företräda blir allt större. Lönerna, pensionsvillkoren och andra förmåner är på en nivå som övrig befolkning enbart kan drömma om. Det är ett problem att yrkespolitiker med dess svans av tjänstemän av olika slag bildat en egen klass med levnadsvillkor som kraftigt skiljer sig från vanliga löntagare. Ofta går politikeryrket i arv dessutom som Anders Isaksson visade i boken "Den politiska adeln". Ännu vanligare är det att många blir politiker utan att ha deltagit i arbetslivet dessförinnan. Detta ökar ytterligare avståndet till den befolkning politikerna är satta att representera. Det är inte konstigt att riksdagens politiker i vissa frågor, är betydligt mer eniga mellan blocken, än med den befolkning som den skall representera.
Länk DN
Länk SvD
Ursprungsartikel:
http://robsten.blogspot.com/2009/06/riksdagsledamoternas-formaner.html
Källa: Robsten blog (medlem)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar