Jag läser i DN att det åter är dags för den årliga politiska sammankomsten i Almedalen. Piratpartiet skall göra sig hörda även i Almedalen och i DN beskrivs partiet som en uppstickare i svensk politik om inte rent av som en "injektion" i det politiska systemet. Det kanske är en "injektion" i det svenska politiska systemet, så länge vi inte tittar hur det ser ut i vår omvärld och gör en jämförelse med andra nationer. Jag fick faktiskt en sådan där "aha" upplevelse i förra veckan som ställde alla politiska mallar på ända, det var både nyttigt och roligt. Jag blev i förra veckan intervjuad av en amerikansk student, Kevin som höll på med sin masteruppsats. Hans uppsats skall handla om svensk politik och hur det svenska politiska landskapet ser ut samt de värderingar som råder inom svensk politik. Under sitt arbete så har Kevin intervjuat företrädare för samtliga riksdagspartier samt Sverigedemokraterna.
Kevin hade ett omfattande frågeformulär med sig som han gick efter under intervjun. Dock tog han sig friheten att prata ganska fritt och en aning utsvävande efter det första svaret på varje fråga. Jag blev intervjuad om Sverigedemokraternas politik. Kevin frågade en hel del om övriga partier också mellan varven. Han ville gärna jämföra de olika partiernas politik. De övriga partiföreträdarna hade i sin tur varit mycket pigga på att uttala sig om Sverigedemokraterna enligt Kevin, ja så pigga så en del pratade mer om SD än sitt eget parti. En av dessa pratglada företrädare som tydligen var enormt noga med att informera Kevin om SD var Vänsterpartiets företrädare. Kevin fick även lära sig ett alldeles nytt ord av vänsterpartisten, nämligen ordet "smuuugrasist" (Kevins uttal som vi båda skrattade åt). Själv tänkte jag att varje företrädare får prata om sitt parti så jag höll mig till SD, detta verkade Kevin uppskatta om jag tolkade honom rätt.
Under intervjun så talade jag om att SD är ett nationalistiskt parti. Jag förklarade varit denna nationalism bestod i, nämligen att vi tycker våra politiker skall värna om svenska intressen främst. Nationalismen består också i att vi vill värna om svensk kultur, historia och svenska traditioner. Dessutom består nationalismen i ett allmänt ställningstagande att vårt land är ett bra och fint land att bo och leva i, ett land vi skall vara stolta över. Kevin blev väldigt fundersam när jag lade ut texten. Jag såg att han rynkade pannan och började klia sig i huvudet. Till slut kunde han inte hålla sig ut brast ut i frågan "men tycker inte ALLA partier så i Sverige? Jag förstår inte... så måste väl alla politiska företrädare och alla svenska partier tycka?" Jag fick förklara att så ser det faktiskt inte ut i Sverige. Kevin kunde helt enkelt inte förstå att den s.k. nationalism som SD står för inte är fullständigt självklar för alla partier och alla invånare i vårt land. Jag förklarade och förklarade igen, Kevin kunde fortfarande inte förstå att det fanns mindre nationalistiska partier än SD i vårt land. I USA skulle inte SD anses som nationalistiskt alls, partiet skulle förmodligen (enligt Kevin) få allvarlig kritik för bristande nationalistisk hållning. De övriga partierna i Sverige skulle förmodligen ses som landsförrädare allesammans.
Samma sak hände när jag pratade om den socialkonservatism som SD står för. SD är inte ett konservativt parti med amerikanska mått mätt. Vår konservatism är såpass mild och anpassad så frågan är om SD ens är ett konservativt parti globalt sett. Globalt sett är det helt klart (enligt både Kevin och mig själv) att SD inte är ett nationalistiskt parti, det är nog mest i vårt land vi kan betraktas som ett sådant. Det Demokratiska partiet i USA är hundra gånger mer nationalistisk och konservativt än vad SD är. I USA sågs Kevin som lite vänstervriden, i vårt land skulle han röstat på Moderaterna eller SD. Jag kan inte låta bli att undra över en del som i vårt land hyllar Republikanerna men inrikespolitiskt håller de sig till Moderaterna. Bloggaren Dick Erixon t.ex. hyllar Republikanska företrädare som är så konservativa som möjligt. Men i vårt land så spyr denna Erixon galla över SD som ett "nationalistiskt" parti. Snälla Erixon, de republikanska företrädare du själv så oerhört ofta hyllar på din blogg är ungefär 1000 gånger mer nationalistiska än SD. Det Demokratiska partiet som du anser för liberalt i amerikans politik är betydligt mer nationalistisk än SD. Det skulle vara mycket intressant att höra dina förklaringar på denna paradox. Är det i sin ordning att vara nationalist i USA men inte i Sverige? Någon annan tolkning är nästan inte möjligt, förutom då att Erixon i själva verket är feg och inte vågar vara politisk inkorrekt på allvar, bara sådär lite lagom.
Jag tror det är viktigt att vi ibland ser vårt svenska politiska klimat och de värderingar som är paradigmer i vårt land i ett internationellt perspektiv. Mycket av det vi tar för självklart blir då inte alls så självklart. Våra politiker på riksnivå tävlar om att vilja vara så "internationella" som möjligt och försitter inte en chans att prata om globaliseringen. Det skulle vara nyttigt att sätta de svenska politiska normerna och värderingarna i ett internationellt perspektiv också. Jag tror dock inte våra etablerade yrkespolitiker är så pigga på just den formen av "globalisering".
Länk DN
http://robsten.blogspot.com/
Ursprungsartikel:
http://robsten.blogspot.com/2009/06/andra-perspektiv.html
Källa: Robsten blog (medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar