Ta bort de dåliga människorna

Med anledning av det lika brutala som meningslösa mordet på en småbarnmamma i Linköping av en irakisk kurd som får sägas representera sin kulturs sämsta stereotyper så aktualiseras åter igen diskussionen om dödsstraffet. En människa som så lättvindigt tar en helt oskyldig av daga kan inte åberopa något rätt till det egna livet. De som hävdar att hans liv är okränkbart är i bästa fall hycklare, i värsta fall den typ av batikfascister som gråter ögonen ur sig för mördare och våldtäktsmän men är totalt likgiltiga för deras offer. Problematiken med dödstraffet är nu som alltid risken med att en oskyldig avrättas och att det inte går att få en sådant felgrepp ogjort. När jag läser om det aktuella mordet så finner jag fadern till kvinnan som misstänkts för skyddande av brottsling vämjelig. Inte ett ord om mordet eller hans dotters delaktighet (enligt misstanke) utan bara ett gnäll om att hennes rättigheter har kränkts för att det dröjde innan hon fick prata med advokaten. Ett utmärkande drag för dåliga människor är total avsaknad av empati för andra men en närmast bottenlös självömkan för minsta motgång. Tidigare skrivet: Argument mot dödsstraff DN, SvD


Ursprungsartikel:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.9786721

Källa: Bryntes betraktelser (importerat inlägg)