Cecilia Malmström, folkpartistisk EU-minister deltog i programmet "Korrespondenterna" och skulle diskutera Turkiets medlemskap i EU med Philip Clays, politiker i Vlaams Belang. Nu vägrade Malmström sitta vid samma bord som Clays eller ens diskutera med honom. Argumentet hon framförde var att Vlaams Belang är ett extremt parti och att Philip Clays är en extrem politiker.
När så Erika Bjärström intervjuar denna Clays vid eget bord så framför han ungefär samma åsikter som Fredrik Malm gör i en artikel i SvD denna dag, om Turkiet och dess medlemskap i EU. Fredrik Malm är riksdagsledamot för Folkpartiet, dessutom står Malm som nummer 4 på deras lista till EU-parlamentet. Clays uttrycker större rädsla för islamisering av Europa än Malm naturligtvis, men där stannar väl skillnaderna vad som framkommer av intervjun i programmet. När man jämför dagens artikel i SvD av folkpartisten Malm och det Clays sade under intervjun så är det ofattbart att Malmström vägrar att ens sitta vid samma bord som Clays. Man får en stark känsla av att det är något som inte stämmer, något annat som ligger bakom allt detta tal om "högerextremism". Talar Malmström med partikollegan Malm? Sitter de vid samma bord?
De gamla liberala principerna om yttrandefrihet och åsiktsfrihet verkar inte vara vatten värda när nutidens liberaler verkligen möter någon med en avvikande åsikt. Det torde inte vara så svårt att förfäkta yttrandefrihet och åsiktsfrihet när man möter och samarbetar med människor som tycker ungefär likadant som en själv. Det har ju varit ett givet debattämne i våra medier, detta med att de nuvarande riksdagspartierna ligger så nära varandra åsiktsmässigt och att det är så svårt att se skillnader i konkret politik mellan dessa partier. I ett sådant klimat är det ju inte så svårt att vara liberal. När så dessa liberala människor sätts på ett lite svårare prov så sviker de alla liberala principer omgående. Vår verkliga demokrati är på tillbakagång och det är verkligen allvarligt. Mycket allvarligare än att en fullständigt okänd och främmande människa som inte har någon officiell funktion i vårt samhälle skall genomgå en njurtransplantation.
UPPDATERING:
Funderade vidare på gårdagens intervju när jag vaknade nu på morgonen. Clays från Vlaams Belang sade mycket tydligt, flera gånger, att han INTE hade något emot islam som religion, eller deras religionsutövning. Det Clays var emot var politisk islam i Europa, inget annat. Om nu Malmström avskyr Clays så oerhört mycket innebär väl det att hon är för politisk islam i Europa?
Malmström och andra liberaler (samt socialdemokrater naturligtvis) vill bjuda in Turkiet i EU. Hon säger att (explicit i gårdagens program) motståndet mot Turkiet i EU beror på rädsla för det främmande. Men vad är Malmströms egen rädsla då när hon inte kan sitta vad samma bord med en företrädare för ett av Belgiens största partier? Det är mycket märkligt att Malmström inte ens kan diskutera med en annan Europeisk politiker från ett stort parti, men kan bjuda in ett utomeuropeiskt land till EU.
Länk SvD Malm
Länk Malmström hemsida
Ursprungsartikel:
http://robsten.blogspot.com/2009/05/dessa-liberaler.html
Källa: Robsten blog (medlem)
lördag 30 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar