Unga judar väljer bort Malmö. De ser inte sin framtid i staden. På senare tid har de upplevt sin tillvaro som allt mer osäker, glåpord och hot har blivit allt vanligare och många väljer att inte skylta med sin tillhörighet offentligt.
– Lyssnar jag på dem som går på gymnasiet är de mycket upptagna av det här. De blir ofta trakasserade, och det sitter i, säger Jehoshua Kaufman som är medlem i styrelsen för den judiska församlingen i Malmö
I förra veckan sände Sveriges Radio P1 ett program där David, en ung familjefar i Malmö, berättade att han och hans familj bestämt sig för att flytta från Malmö, på grund av den växande antisemitismen. Han vill inte tvingas dölja vem han är. – Vi är inte de enda i vår bekantskapskrets som resonerar så, sade han i radio.
Någon kraftigt ökad antisemitism går inte att utläsa av polisanmälningar.
– Det är inget jag ser i vårt register, säger Susanne Gosenius, brottsoffersamordnare i Skåne län.
Vid alla polisanmälningar skall den som tar upp anmälan ta ställning till om det kan handla om ett så kallat hatbrott; i så fall skall en speciell ruta kryssas i.
Enligt Susanne Gosenius kan man möjligen se en marginell ökning av sådana brott riktade mot judar, med en topp kring vinterns två proisraeliska demonstrationer på Stortorget och protesterna mot Davis Cupmatchen mot Israel i mars.
För det är i många fall motsättningarna mellan staten Israel och palestinierna som speglas i utfall mot judar i Malmö.
Det har dock inte undgått Susanne Gosenius att judar i Malmö uttryckt att de känner en allt större otrygghet. Och hon menar att det måste finnas ett stort mörkertal, det vill säga brott som aldrig anmäls:
– Jag har varit i kontakt med judiska församlingen och judiska centralrådet och förmedlat att man måste anmäla om man råkar ut för något.
Jehoshua Kaufman tror också att det mesta aldrig anmäls, menar att bland de yngre gör man inte det.
– Och så leder det aldrig någonstans.
Enligt Brottsförebyggande rådets statistik är det just de antijudiska hatbrotten som har lägst uppklarandegrad, bara 4 procent.
I radioprogrammet deltog även Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (S) och Anja Sonesson (M). den senare sitter i länets polisstyrelse, och inför programmet insåg hon att kunskaperna kring den här typen av brott är för små. Hon tog därför initiativ till att polisstyrelsen i förra veckan beslutade att anordna ett halvdagsseminarium om hatbrott, med föredrag av inbjuden expertis.
Anja Sonesson säger att hon, efter att ha talat med judar i Malmö, förstått att många av dem känner en växande otrygghet i Malmö.
– Det är väldigt allvarligt att människor upplever det så i Malmö, säger hon.
—————————————————————————————————————–
Inte så underligt att dessa hatbrott ej syns i statistiken. I hatbrottslagen finns ett undantag:
" Avseende antisemitiska hatbrott har undantag gjorts rörande brott som riktar sig mot staten Israel och dess politik. Dessa brott kodas inte som hatbrott av den anledningen att brottet då inte är specifikt riktat mot den judiska befolkningsgruppen eller judendomen. Sådana händelser kan vara pro-palestinska demonstrationer och liknande"
Ett liknande undantag i denna lag finns inte när det gäller hatbrott mot muslimer. Varför?
Elisabeth
Ursprungsartikel:
http://www.klaric.se/archives/7111
Källa: Dragan med vänner (Medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar