Nu när fackpamparna har slutit upp kring Wanja Lundby Wedin - även de som för bara något dygn sedan var oerhört kritiska - så kan man undra var medlemmarna kommer in i bilden. För vem/vilka finns LO och hela fackföreningsrörelsen? För WLW och andra högavlönade, långt från medlemmarna fjärmade höga fackliga “företrädare” eller medlemmarnas?
“Hon har medlemsförbundens förtroende”, sägs det. Kanske det, men hur är det med medlemmarnas förtroende? Det är väl ändå för medlemmarnas skull facket finns? Eller?
Facket borde använda sig av den till buds stående moderna tekniken och göra det självklara: låta medlemmarna för vilka facket i tidernas gryning bildades, säga sitt. Rösta. Demokratiskt. En man, en röst (ja, ja, ja: en kvinna, en röst också!). Det är väl de avgiftsbetalande medlemmarna som ska bestämma, inte de som satt sig högt över massan med höga löner betalda av massans avgifter och med höga arvoden för mer eller mindre illa skötta styrelseuppdrag.
Hur kan man acceptera att vara medlem i en sammanslutning där man förväntas betala sin avgift men i övrigt knappast har någott att säga till om? Inte om sin lön. Inte om sina villkor. Inte vem man vill ha som ordförande. Om fackliga ledare fortsätter trampa på i pampskorna så finns det snart inga medlemmar kvar och inga avgifter som kan betala deras pamplöner heller.
Ursprungsartikel:
http://meritwager.wordpress.com/2009/04/07/har-medlemmarna-ingenting-att-saga-till-om/
Källa: Merith Wager (importerat inlägg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar