http://politisktinkorrekt.wordpress.com/2009/02/04/tbc-tuberkulos-harjar-i-enkoping-fastan-det-ar-en-mycket-ovanlig-sjukdom-i-sverige-visst-ar-det-markligt-eller-inte/
TV4 Uppland uppger politiskt korrekt följande:
En femte person i Enköping misstänks nu ha insjuknat i TBC. Smittspårningen har utvidgats och enligt ansvariga läkare fokuserar man utredningen till Samhalls kontor i Enköping.
-Den femte personen är ett fall där vi starkt misstänker att det rör sig om TBC. Bakterieodlingarna var positiva. Det ser ut som att det handlar om samma stam av bakterien och att det finns koppling till ett TBC-fall för ett par år sedan, säger Carl-Axel Karlsson till TV4Nyheterna Uppland.
Samhalls kontor utreds
Enligt Carl-Axel Karlsson tittar man nu närmare på Samhalls kontor i Enköping, där flera anställda har upptäcks bära på smittan.
Förra veckan kunde vi berätta att fyra personer i Enköpingstrakten insjuknat i lungtuberkulos och att ytterligare 37 bär på smittan. Särskilt Westerlundska gymnasiet är drabbat, där en elev är sjuk och ytterligare tio har konstaterats att de bär på smittan.
- De tio eleverna är satta på medicinering och jag ser ingen stor risk för dem, säger överläkaren Carl-Axel Karlsson.
500 fall per år
Sjukdomen som är mycket svårbehandlad är ett stort problem på många håll i världen men i Sverige är den mycket ovanlig.
Enligt Smittskyddsinstitutet upptäcktes 497 fall i Sverige under 2007. Utbrottet i Enköping är alltså ovanligt stort för att vara på en och samma ort.
Utreder smittan
Det är endast de som utvecklat sjukdomen som kan smitta andra, enbart att bära smittan innebär ingen smittrisk. Lungkliniken på Akademiska har nu utvidgat TBC-utredningen i Enköping.
Faktarutan bredvid anger - ett steg närmre gåtan
Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tuberkulos och c:a två miljoner dör. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika och Asien.
Globalt är tuberkulos en sjukdom som främst drabbar yngre vuxna, men även barn och äldre insjuknar. I Sverige har vi sedan många decennier sett en minskning av tuberkulosen och de senaste åren har det legat stabilt på ca 500 fall/år.
Oroande är fler och fler fall av resistent TBC påträffas.
(Smitt)källan är Smittskyddsinstitutet (Sorry kunde inte låta bli)
TV4 Uppland 2009-01/02/-28/04
Månne gåtans lösning finns nedan
Smittskyddsinstitutet skriver i sin tidning nr 5, 2007:
Var bor tuberkulosen? Information bryter tabun
Med teaterföreställningar, tv och informationsblad har somaliska föreningar i Stockholm informerat invandrare med somaliskt ursprung om tuberkulos. Det handlar om att bryta tabun och ta bort stigmatiseringen för att få ner antalet smittade.
De senaste åren har allt fler fall av tuberkulos konstaterats i Stockholm. Under år 2005 skedde en markant ökning och en av de mest utsatta grupperna är personer med somaliskt ursprung. Sedan 1994 står de för cirka 20 procent av alla som insjuknar i tuberkulos i Stockholms län.
Förra året genomförde fyra somaliska föreningar olika informationskampanjer för att öka kunskapen om tuberkulos, hur den smittar och varför det är så viktigt att tidigt diagnostisera sjukdomen och att fullfölja behandlingen. Projekten finansierades av Stockholms läns landsting. Bakom ett av projekten står Somaliland Women Relief Organisation och Somaliska kulturföreningen i Skärholmen.
– Projektet var en möjlighet för oss att nå ut med information på flera sätt. Man ska komma ihåg att bland somalier är det oerhört stigmatiserande att vara sjuk i tuberkulos. Därför drar sig många för att söka upp sjukvården, säger Ali Sheikh, projektledare från Somaliska kulturföreningen i Skärholmen.
Under projektet genomfördes bland annat teaterföreställningar, föreläsningar och tv-sändningar och undervisningsmaterial producerades till hemspråkslärare.
– Det som hade väldigt stort genomslag var TV-sändningarna. Många somalier som kommer till Sverige har bristfälliga kunskaper i att läsa och skriva. Men många tittar på TV – och att få muntlig information genom ett TV-program, som man kan ta del av i hemmet, är ett bra sätt att nå ut på. Dessutom har många kvinnor svårt att komma hemifrån, så för dem är TV:n ibland det enda sättet att ta del av information, säger han.
Programmet sändes på somaliska i öppna kanalen vid fyra olika tillfällen och vid varje tillfälle medverkade en psykolog och en läkare tillsammans med programledaren. Under programmets gång ringde tittarna och ställde frågor kring tbc direkt till experterna.
Kända skådespelare dramatiserar
Det som förutom tv-sändningarna visade sig vara en fungerande informationskanal var uppsättningen av en teaterpjäs.
– Pjäsen är realistisk, den skildrar vår kultur och hur vi lever – ofta ganska tätt tillsammans. Och den tar tydligt upp problemet med stigmatisering och vad det leder till. Därför var det lätt för åskådarna att identifiera sig med det som händer i pjäsen, säger Ali Sheikh.
Pjäsen skildrar enligt Ali ett inte ovanligt scenario. När ett barn upptäcks ha tuberkulos larmar förskolan och hela barnets familj ombeds att testa sig. Mannen i familjen vägrar dock först att infinna sig för provtagning och det är först efter övertalning av en vän som han kommer till läkare. Det visar sig då att mannen i familjen är smittad och är den ursprungliga smittkällan.
Enligt smittskyddslagen måste man om man är smittad meddela andra i sin omgivning som kan tänkas ha blivit smittade. Mannen i pjäsen tvekar inför att informera vidare, men när han själv efter en tids behandling möter en vän som inte verkar frisk tar han sin vän till en läkare.
Såväl pjäsens skådespelare som regissör är välkända för den somaliska publiken och var ett sätt att bryta tabut mot att prata om tuberkulos – om skådespelarna på scenen kunde prata om tuberkulos så kan väl alla.
– I Somalia är tuberkulos ofta en dödlig sjukdom. Den är tabu att prata om och den är ett stort stigma att bli smittad. Väldigt få söker hjälp innan det är för sent. Därför är det så oerhört viktigt att bryta barriären och börja prata om tuberkulos, hur den smittar och vikten av att behandla den, säger Ali Sheikh.
Tidig upptäckt
Pjäsen gavs vid två tillfällen i Tensta och inleddes med en föreläsning om tuberkulos. Kunskapen om hur tuberkulos smittar är mycket bristfällig.
– Att sitta tillsammans i ett litet rum med en som är smittad kan räcka för att man själv ska blir smittad eftersom smittan är luftburen. Tidigare var det väldigt många som inte kände till skillnaden mellan tuberkulos, bronkit och astma. Många har inte velat erkänna att det är tuberkulos de bär på utan har skyllt på både astma och rökhosta. Efter informationskampanjen är det betydligt fler som känner till skillnaderna mellan de olika sjukdomarna men också varför det är så viktigt att få behandling så snabbt som möjligt om man har blivit smittad, säger Ali Sheikh.
Han menar att ett sätt att tidigt både upptäcka smittan och att bryta tabut mot att tala om tuberkulos är att införa någon form av obligatoriska hälsokontroller för nyanlända invandrare där tuberkulostester ingår.
Också Ingela Berggren, biträdande smittskyddsläkare på smittskyddsenheten vid Stockholms läns landsting, skulle gärna se att alla som anlände testades för tuberkulos.
– I dag är testet frivilligt och cirka 30 procent av alla nyanlända invandrare genomgår det. Vi samarbetar med bland andra Migrationsverket, Transkulturellt centrum och Flyktingmedicinskt centrum för att ta reda på orsakerna till att inte fler väljer att göra testet. Vår målsättning är att alla ska se möjligheten att testa sig som en fördel, säger hon.
För individen är det viktigt att så tidigt som möjligt få en diagnos och komma under behandling.
– Ju tidigare diagnos, desto mindre skada hinner bakterierna åstadkomma. För omgivningen är det också viktigt med en tidig diagnos eftersom sjukdomen smittar alltmer ju längre framskriden den är, säger Ingela Berggren.
Smittskyddsenheten i Stockholms län har sedan tidigare låtit översätta Smittskyddsläkarnas informationsblad om tuberkulos till flera olika språk och tryckt upp en utförlig broschyr, som finns tillgänglig på Smittskyddsenhetens hemsida och på andra smittskyddsenheter i landet.
– I länet arbetar vi på att samordna och centrera tbc-vården så att handläggning av patienter, smittspårning, forskning och utveckling inte splittras upp, utan blir effektivare och av bättre kvalitet. Vi genomför också utbildningsinsatser inom primärvården, skolhälsovården och socialtjänsten i områden där man oftare kommer i kontakt med tuberkulos i dag, säger Ingela Berggren.
Fotbollsläger för ungdomar
En av insatserna under projektåret bestod i att informera cirka 6 000 somaliska ungdomar under ett fotbollsläger i Stockholm sommaren 2006. Drygt 1 000 av deltagarna kom från andra delar av världen, så informationen fick stor spridning.
– Varje sommar samlas ungdomar i åldrern 14–20 år på fotbollsläger. För oss var det ett utmärkt tillfälle att nå så många ungdomar med somaliskt ursprung samtidigt för att informera dem om tuberkulos, säger Ali Sheikh.
En annan insats var att sammanställa information om tuberkulos som nu finns tillgänglig både på svenska och somaliska på en gemensam hemsida. Men han anser att informationsbehovet fortfarande är stort.
– Vi skulle nu vilja göra en dvd som innehåller ett reportage där man frågar vad folk vet om tuberkulos. Sedan är tanken att klippa in delar av tv-programmen som vi sände. Dvd:n ska sedan skickas till alla somaliska föreningar, berättar Ali Sheikh.
Ingela Berggren skulle gärna se fortsatta riktade informationskampanjer och är nöjd med hur projekten har utfallit. För landstinget har det gett värdefull information.
– Med erfarenhet från just de här genomförda projekten har vi gått vidare och inlett ett forskningssamarbete med avdelningen för internationell hälsa (ICHAR) på Karolinska institutet. Vi hoppas att studien, som huvudsakligen baserar sig på intervjuer och fokusgruppdiskussioner, ska resultera i ny kunskap som vi kan omsätta i verksamheten för att få en större acceptans för sjukdomen och ett bättre omhändertagande av patienterna, säger Ingela Berggren.
Smittskyddsinstitutet - tidning nr 5, 2007
Kring fakta om TBC står att läsa
Genom BCG-vaccination har man kunnat skydda småbarn mot allvarlig tuberkulos. Skyddet mot lungtuberkulos hos vuxna är mer tveksamt.
Sedan mitten på 1970-talet utförs BCG-vaccination inte längre rutinmässigt på BB. Vaccination erbjuds numera i Sverige bara till särskilda s.k. riskgrupper. Det gäller i första hand invandrarfamiljer från länder med hög tuberkulosförekomst samt barn med planerad längre vistelse i sådant land.
Dessutom erbjuds vaccination till vissa yrkesgrupper med ökad risk att utsättas för tuberkulossmitta, t.ex. inom hälso- och sjukvården.
Tuberkulos klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget samt till Smittskyddsinstitutet (SMI). Tuberkulos är en smittspårningspliktig sjukdom.
Tuberkulos är numera ett stort problem i Afrika, då sjuka med AIDS lätt drabbas. I Baltikum och Ryssland är sjukdomen också ett stort problem, eftersom motståndskraftiga bakterier där är mycket vanliga.
Wiki - TBC
Läsare kommenterar
En av våra läsare tipsade oss, så Miss Sweden har ordet:
“Jag vet inte om ni uppmärksammat detta förut. Om inte frågor att kanske ta upp.
Det är som bekant frivilligt för asylsökanden att genomgå ett hälsotest vid ankomst till Sverige. Antalet fall med TBC har ökat kraftigt dom senaste åren. Sjukdomen kommer med flyktingar från Somalia. Där är sjukdomen ett stort tabu och kan leda till utfrysning i samhället/klanen.
Många som kommer hit och som vet med sig att dom är smittade avstår då självklart från testet. Det är också ett ökande problem att män från just Somalia åker hem på semester med hjälp av våra skattepengar. Där besöker dom prostituerade eller tar sig en extra hustru.
Varför är det inte obligatoriskt med hälsotest för nyanlända flyktingar"?
Varför tystat alltid dessa rapporter ner? Vilka ligger bakom "mörkläggningen"?
Hur kommer sig att dom kan åka tillbaka på semester till ett land dom flytt frånoch ingen reagerar?
Noterar att dom nu verkar placera flyktingar på samhall.”
Kommentar,
Bloggen håller det inte för omöjligt att det är just somalier det handlar om. I sådana fall ska ju givetvis inte läsarna/tittarna få reda på det i sedvanlig korrekt anda. Det går ju inte.
För tänk om anti-afrikan-islam-nazi-rasisterna kommer in i riksdagen - eller sd i folkmun - när svenska folket får vetskap om att Sverige välkomnar svåra och ovanliga för Sverige sjukdomar via flyktingpolitiken…
Vaccination infördes på 1920-talet i Sverige. Emellertid insjuknar 500 årligen. Mao, vi ‘importerar’ svåra sjukdomar.
Ingick det i dealen iom upprättandet av mångkulturen till varje pris - för detta är ju till varje pris…
//
Bloggen reagerade på en sak i texten:
“Också Ingela Berggren, biträdande smittskyddsläkare på smittskyddsenheten vid Stockholms läns landsting, skulle gärna se att alla som anlände testades för tuberkulos.
– I dag är testet frivilligt och cirka 30 procent av alla nyanlända invandrare genomgår det. Vi samarbetar med bland andra Migrationsverket, Transkulturellt centrum och Flyktingmedicinskt centrum för att ta reda på orsakerna till att inte fler väljer att göra testet. Vår målsättning är att alla ska se möjligheten att testa sig som en fördel, säger hon.”
För ett par dagar sedan skrev både vi och Fria Nyheter poster kopplat till Flyktingmedicinskt centrum
Flyktingvård i Avesina AB - en lönsam affär. Får skarp kritik av Socialstyrelsen för slarv med provsvar, journaler m.m.
Socialstyrelsen riktar skarp kritik mot Flyktingmediniskt Centrum
Visst är Sverige fantastiskt?
// Bloggen Politiskt Inkorrekt
Tipstack till Miss Sweden
Källa: Politiskt Inkorrekt (Medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar