http://politisktinkorrekt.wordpress.com/2009/02/03/bombdadet-mot-barbro-jonson-25-aringen-erkanner-inblandning-24-aringen-ashkan-moayed-abedi-nekar-men-dna-bevis-binder-dem-bada/
Polis och åklagare anser att bombattentatet mot chefsåklagare Barbro Jönsson är löst. Utredarna har säkrat DNA från de båda häktade på brottsplatsen.
- De sitter fast. Så pass starka är DNA-bevisen, säger en källa.
Den 25-årige Malmöbo som tillsammans med sin 24-åriga barndomsvän Ashkan Moayed Abedi misstänks ligga bakom bombdådet mot Barbro Jönsson erkänner inblandning. Men han vägrar berätta vem som gav honom uppdraget
Redan i förra veckan, någon dag efter att de båda männen häktades för försök till mord och allmänfarlig ödeläggelse, cirkulerade det uppgifter i medier om att polisen säkrat DNA-bevis på 24-åringen och 25-åringen på brottsplatsen.
Rune Johansson är kritisk till att sekretessbelagda uppgifter nått offentligheten, men bekräftar att de stämmer.
– Eftersom uppgifterna redan är ute kan jag bekräfta att det finns DNA-spår på min klient.
Den 25-årige Malmöbon har gett en förklaring till DNA-fynden. Han medger viss inblandning men nekar till brottsanklagelserna.
Chefsåklagarens linje är att Brödraskapet Wolfpack ville skrämma dåvarande chefsåklagare Barbro Jönsson till tystnad. strong>Ashkan Moayed Abedi lockades med ett fullvärdigt medlemskap om han utförde sprängningen. Han fick med sig sin ett år äldre barndomsvän att utföra attentatet.
Ashkan Moayed Abedi nekar till brott, enligt hans advokat Mikael Nilsson, men vill inte ge några ytterligare kommentarer.
Ashkan Moyaed Abedi, som är född i Iran och uppvuxen i Malmö, är tidigare dömd för ett stort antal våldsbrott.
Till saken hör att Ashkan Moayed Abedi dömdes våren 2008 i Malmö för att ha förvarat stubintråd och sprängkapslar i sin lägenhet.
Dagens Nyheter uppgav den 27 januari att det rörde sig om samma typ av utrustning som användes vid dådet i Trollhättan.
Något kommissarien Thord Haraldsson i Trollhättan inte kände till.
-Nej, jag kände inte till det här. Hade han föremålen i lägenheten? sa kommissarien då förvånat, som lett spaningarna sedan november 2007, till Dagens Nyheter.
Efter samtalet med DN tog Haraldsson kontakt med kolleger i Malmö och därefter fick han beslagsprotokollet som överlämnades till åklagaren i Barbro Jönsson-målet.
Länkar
SDS 2009-02-02
GT 2009-01-28
Tidigare poster
Intervju med Barbro Jönsson
“Hade jag stått i hallen hade jag inte levt idag”
Barbro Jönsson berättar om bombdådet. Hennes kamp mot organiserad brottslighet fortsätter, även om hon nu har lämnat jobbet som chefsåklagare för polisen.
För drygt ett år sedan smällde en bomb i chefsåklagare Barbro Jönssons radhus i Trollhättan. Hon hade då arbetat med utredningar kring kriminella gäng i flera år. Men Barbro Jönsson lät sig inte skrämmas. Några dagar efter attentatet väckte hon åtal i ett mål med anknytning till Brödraskapet Wolfpack och rättegången fullföljdes med henne som åklagare.
Nu har hon börjat ett nytt jobb som stabschef på länskriminalen i Västra Götaland.
Bomben på ytterdörren i Barbro Jönssons hem gjorde att livet för henne tog en annan riktning. Under året som följt har inget varit sig likt. Hon har tvingats byta bostad, fått vänja sig vid personskydd och att alltid tänka sig för vad hon gör.
Men det som kom i spåren av attentatet har inte bara varit negativt. Barbro Jönsson blev vald till Årets yrkeskvinna 2008 och korades nyligen av Aftonbladet till Svensk Hjälte.
Hon har fått motta sympatiyttringar från kända och okända. Människor hon aldrig träffat har skickat blommor och kort eller hejat uppmuntrande på gatan.
– Det är väldigt kul, en ny upplevelse. Samtidigt blir jag litet stressad, min illusion om anonymitet försvinner, säger Barbro Jönsson när jag träffar henne i arbetsrummet i Göteborgs polishus.
Hon har arbetat här några månader. Krukväxterna är på plats i fönstret och konsten på väggarna. Men en trave flyttkartonger skvallrar om att allt ännu inte är uppackat.
Jobbar nu inom polisen
Jobbet som stabschef var inget som hon aktivt sökte. Hon fick helt enkelt frågan om hon ville ha det. Och naturligtvis har det med händelsen för ett år sedan att göra, menar hon.
– Jag tror inte att jag hade fått frågan om inte det hade hänt.
Det var inte omöjligt att fortsätta som åklagare, säger hon. Men just då, när bomben hade smällt, var det väldigt komplicerat. Ett förslag om att Barbro Jönsson skulle börja utreda miljöbrott föll inte alls i god jord hos henne själv.
– Det är ett viktigt område men jag har jobbat med det tidigare och lämnat den verksamheten. Det är kanske farligt att säga men jag ska villigt erkänna att jag har mer dragning åt actiondominerade ärenden. Jag gillar tempot man jobbar i där. Miljöutredningar däremot är ofta väldigt långdragna.
Hon vill fortsätta sin kamp mot den organiserade brottsligheten hellre än att syssla med något mindre hotfullt.
– Ja, det är så jag känner. Det är ett av de områden jag anser är viktigast. Så när frågan kom om att jobba hos polisen kändes det som en bra utmaning.
– Det var precis den injektionen jag behövde. Jag har hållit på så många år som åklagare.
I nya jobbet kan hon fortsätta på samma spår som tidigare.
– Ja, huvuduppdraget för länskriminalpolisen i Västra Götaland är den organiserade brottsligheten.
Arbetet som stabschef har två funktioner, som hon ser det. Dels finns det ett behov hos länskriminalen av att någon tar hand om verksamheten på själva staben.
– Det är väldigt många erfarna och duktiga personer som jobbar här men icke desto mindre är det någon som måste styra upp och systematisera det hela.
– Det andra är naturligtvis att utnyttja min erfarenhet och bakgrund som åklagare. Att försöka få in den kompetensen som stöd för verksamheten. Det kan vara allt ifrån snabba inhopp beträffande rättsläget till kompetensutveckling eller utbildning.
Det skiljer sig ganska mycket från åklagarjobbet?
– Ja, det blir mer strategiska frågor. Jag hanterar inte enskilda ärenden men kan gå in i utredningar och ge råd.
Barbro Jönsson säger att hon mår bra nu men tiden runt ettårsdagen har varit lite tung. Under året har hon fått stödsamtal hos en psykolog.
– Det har varit ovärderligt, säger hon.
Även om Barbro Jönsson utåt sett verkade opåverkad så kom reaktionerna en tid efter attentatet.
– Jag sov inte, hade ett adrenalinpåslag som inte var av denna världen. Men det som påverkat mig mest är effekterna av det hela. Personskyddet, att flytta runt, har haft större genomslag än själva händelsen. Den är fortfarande en bit bort på något sätt.
Lever på hemlig ort
När ytterdörren i Barbro Jönssons hus splittrades en novembermorgon förra året var hon själv inte hemma. Hon hade lämnat bostaden tidigare än vanligt för att åka till Göteborg och föreläsa för poliser.
Om hon varit kvar hemma hade det kunnat gå mycket illa.
– Hade jag befunnit mig i hallen så hade jag inte levt idag.
En tid efter dådet flyttade hon tillbaka till radhuset.
– Det var väldigt viktigt för mig att själv få göra en bedömning. Men jag orkade inte bo kvar.
Inte så att hon var rädd.
– Det blev inte någon privat sfär. Jag ville inte att folk skulle titta in och drog ner persiennerna. Alla visste vem jag var och det var inte skönt i längden.
I dag lever hon på hemlig ort. Personskyddet finns i bakgrunden och det är hon mycket tacksam för.
– Det är en trygghet när jag vacklar om jag ska göra eller inte göra vissa saker. Det finns en risk att jag själv lägger för stora begränsningar på min rörelsefrihet.
Polisen tror sig nu veta vilken konstellation som utförde dådet. Men några konkreta misstankar mot enskilda personer finns inte.
Barbro Jönsson trodde till en början inte att sprängningen var kopplad till kriminella gäng.
– Det här är ju rationella affärsmän. Att ge sig på en företrädare för rättsväsendet, det borde de flesta förstå att det påverkar affärerna väldigt negativt.
Men ju längre tiden har gått desto mer lutar hon åt att ett av gängen nog ligger bakom.
Några hot före sprängningen hade hon inte fått.
– Det hade aldrig hänt mig någonting och det ska villigt erkännas att jag nog hade blivit lite nonchalant.
Samverkan ett måste
Göteborg har haft stora problem med gängbrottslighet. Segregationen i staden är säkert en viktig faktor bakom detta, tror Barbro Jönsson. Men rättsväsendet kan inte ensamt klara av problemen, anser hon.
– Så länge man inte gör något i övriga samhället för att ta bort existensgrunderna för de här organisationerna så kommer de att fortsätta begå brott.
Barbro Jönsson hoppas att i rätten få möta de som utförde sprängningen.
Vad skulle hon då, i rollen som brottsoffer, säga till dem?
– Det lämnar jag väl till den dagen. Men jag kan inte utesluta att ordet feghet kommer att finnas med i bilden.
Svensk Polis December 2008
Fakta / Brödraskapet Wolfpack
Multikriminell gruppering bildad 1995 under namnet Brödraskapet. Grundare var en grupp rånare på Kumla-anstalten, däribland den brittiske medborgaren Daniel Fitzpatrick (född 1953).
Verkade de tre första åren som en fängelseorganisation med en systergruppering utanför fängelsemurarna kallad Brödraskapet MC. Mordet på Fitzpatrick i juni 1998 markerade slutet på denna era.
Grupperingen återuppstod senare samma år som Brödraskapet Wolfpack med en grupp nazister vid styret, däribland råndömde Patrick Huisman (född 1972). Huisman och flera andra har sedan dess övergett grupperingen till förmån för Bandidos MC.
2007 har Brödraskapet Wolfpack avdelningar på tre orter: Västerås, Göteborg respektive Kristianstad.
Det uppskattade antalet medlemmar och supporters uppgår till cirka 30 personer, varav så gott som alla är kriminellt belastade.
Källa: Politiskt Inkorrekt (Medlem)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar