Vän av Iran, av demokratiska skäl

Ursprungsartikel:
http://sannarayman.blogspot.com/2009/01/vn-av-iran-av-demokratiska-skl.html


Jag antar att Mohamed Omar är ute efter att provocera. Att han är på nån sorts inspirationstripp efter Andreas Malms utsvävningar på Newsmill häromdan. Det finns så många hemska och sorgliga citat att plocka bland i hans artikel att man knappt vet vilket man ska välja.
Så jag börjar välvilligt, med ett lite mindre förskräckligt, och tar det som utgångspunkt.

"Propaganda mot islam, vilken spys ut av sionister såsom Ba't Yeor, Ayaan Hirsi Ali, Wafa Sultan, Robert Spencer, Irshad Manji et consortes och som sedan sprids med fanatisk glöd genom neokonservativa nätverk visar att det ligger i deras intresse att underminera islam, förstöra synen på islam, ta bort sympatin för islam, skrämma människor för islam.
De har varit tämligen framgångsrika. Det är därför palestinierna inte får det stöd de borde ha. Folk går på skitsnacket om att muslimer hatar människor för att dessa har en annan tro eller livsstil. Att det är därför de skjuter raketer."

Nej, Mohamed Omar. Jag tror verkligen inte detta om muslimer.
Och du har ju själv träffat och pratat med Irshad Manji? Jag var också där och du verkade vid det tillfället inte anse att hon "spydde ut propaganda". Tvärtom föreföll det som om du hade visst intresse och utbyte av hennes tankar kring den religion ni faktiskt delar? Nå. Kanhända var det spelad artighet, vad vet jag?

Mohamed Omar hävdar i sin artikel att:
"Despoterna i arabvärlden fruktar Hamas eftersom de fruktar demokrati"
samt att:
"Om demokratin skulle segra i Egypten skulle Muslimska brödraskapet ta över direkt".
Hans slutkläm sätter spiken i den demokratiska kistan:
"Därför ansluter jag mig till den världsvida islamistiska rörelsen och därför stöder jag nu Hamas, Hizbollah och Iran."

Om demokratin skulle segra skulle vi få den trio du nu stöder. Törs man påpeka att de inte direkt är några glänsande exempel på demokratiska ideal? Eller är det tillräckligt med demokrati för dig om det hålls ett enda demokratiskt val, en gång?

Demokrati är inte detsamma som folkligt stöd i en sekund, ett givet ögonblick. Demokrati måste vara någonting pågående.
Visst finns det folkligt stöd för Hamas och Hizbollah, men det stödet handlar inte sällan mer om det faktum att de vid sidan om sin väpnade kamp sysslar med social verksamhet. Att de friar till folket genom välfärd. Om jag fick gissa på vad som gör Hamas mer populära bland vanligt folk i Gaza så tippar jag att de flesta gillar skol- och dagisverksamheten mer än deras färdigheter i att skjuta raketer. Hur länge tror du, Mohamed Omar, att Hamas skulle behålla sitt folkliga stöd i en stabil om det enda de gjorde var att skjuta raketer?
Eller tvärtom, om tillvaron i Gaza var en helt vanlig vardag utan raketer? Och Hamas plötsligt stod där med krav om ökad välfärd från en lynnig opinion?

Fast förlåt. Det är klart. Hamas mål är ju en islamistisk stat. Ingen demokrati. När de väl gått segrande igenom det där enda demokratiska valet och upprättat sin stat behöver de förstås inte oroa sig för sånt som hur man hanterar opinioner. Det är ju bara att fråga de styrande i Iran.
De vet precis hur man gör.



UPPDATERING
Har fått svar från Omar nu, som synes här nedan. Det gör mig emellertid inte mindre brydd.

Karl Rydå gör också en genomgång. Och ja. Ledsamt är precis vad detta är.


Källa: Sanna Rayman (gästinlägg)