Ursprungsartikel:
http://advodia2.blogspot.com/2009/01/jag-vill-inte-heller-bli-ptvingad.html
PC Jersild skriver i sin kolumn i dagens DN om vad han kallar "religiös imperialism", det vill säga människor som försöker göra politik av sina religiösa övertygelser och därigenom tvinga även icke-religiösa att leva efter deras normer. Praktexemplet just nu är förstås kristdemokraternas vägran att acceptera en könsneutral äktenskapslagstiftning. Enligt Jersild är detta något mycket förkastligt som inte hör hemma i det moderna samhället, och spontant är jag benägen att hålla med honom - men jag tycker han missar ett par saker.
För det första måste man här fråga sig om det verkligen finns en knivskarp skillnad mellan religiösa och sekulära värderingar. Bygger inte många värderingar som uppfattas vara sekulära i själva verket på en religiöst grundad tradition snarare än på förnuftet? Och finns det inte många människor vars sekulära värderingar är sprungna ur blind tro i minst lika hög grad som de religiösas? Eller som egentligen bara är antiteser till de traditionella värderingarna?
För det andra kan jag i vilket fall inte riktigt se varför det skulle vara värre för en människa att mot sin vilja behöva leva efter kristna värderingar än att behöva leva efter t.ex. socialdemokratiska värderingar. Och om människors lycka är det helt avgörande kriteriet för det politiskt goda kan jag faktiskt mycket väl tänka mig att de förra är mer ändamålsenliga än de senare.
Jersilds kolumn:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=871966
-
Källa: Advodia 2 (gästinlägg)
tisdag 13 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar