Ghettoiseringen av Europas städer

Ursprungsartikel:
http://everykindapeople.blogspot.com/2009/01/ghettoiseringen-av-europas-stder.html


Tisdagen den 13/1 sände OBS i P1, ett program med titeln "Det urbana gettot". Programmet tar utgångspunkt i sociologiprofessorn Didier Lapeyronnies bok "Ghetto urbain". Läs vad denne engelskspråkige bloggare skriver om Lapeyronnies arbete:

"För honom är kvinnlighet i Frankrike en möjlighet att delvis undkomma rasism. När flickor med nordafrikansk bakgrund antar franska kvinnliga normer, har de större möjlighet att bli insläppta i klubbar, medan unga män med samma bakgrund avvisas. För dessa unga män är det en källa till förnedring och de uppfattar kvinnans frigörelse som ännu ett tecken på sin marginalisering. För dem är kvinnlighet ett svek. Så de har en tendens att falla tillbaka på traditionella könsroller, med klart definierade och stela familjeroller. De klamrar sig till en definition av manlighet som är mer patriarkal och phallokratisk för att försvara sin ställning."

Journalisten Ingmarie Froman i OBS diskuterar samma sak i programmet. Mot slutet av inslaget talar hon om hur Lapeyronnie kommit fram till att de kvinnor/flickor med invandrarbakgrund i förorten som försöker leva mera västerländskt/franskt, mera fritt och som jämlika kvinnor, kallas horor och "förfranskade" av männen/pojkarna med invandrarbakgrund i förorten. Ingmarie Froman kallar avsnittet i Didier Lapeyronnies bok om könen för "hårresande läsning".

Slutklämmen är det som gav mig anledning att skriva om saken. Didier Lapeyronnie menar att de som tycker att lösningen på problemen som vi ser både i franska och i svenska ghetton (tex Rosengård), är att föräldrarna skall ta mera ansvar, de har helt fel! Lapeyronnier hävdar att det inte är föräldrarna som har abdikerat utan istället staten.

Staten i form av t.ex skolan, måste åter stå upp som kraft mot de förmoderna värderingar som växer sig starka inom ghettonas slutna kulturgemenskaper. Här uppmärksammar han hur 50% av människorna (kvinnorna) till följd av detta svek från staten förtrycks, misshandlas, mördas och förvägras sina mänskliga rättigheter.

Källarmoskéer, kulturföreningar och friskolor är några exempel på företeelser som snarare stjälper än hjälper i integrationsprocessen. Det måste finnas en övergripande politiskt samstämd handlingsplan för att motverka dessa företeelser och skapa förutsättningar som tvingar fram integrationen. Allt som underlättar för de som vill skapa ett samhälle bredvid Sverige, måste bort. Föreningsbidrag och skeva diskrimineringslagar är två exempel på detta.




Källa: Every Kinda People (gästinlägg)