Låt oss diskutera abort - på riktigt!

Ursprungsartikel:
http://advodia.blogspot.com/2008/10/lt-oss-diskutera-abort-p-riktigt.html


Råkade häromdagen se halva reprisen av förra veckans Debatt, där det handlade om abort. Anledningen till debatten var Ann Ekelunds text i antologin F-ordet, i vilken hon påpekar det egentligen ganska självklara faktum att många kvinnor av ren bekvämlighet väljer att genom abort avsluta ett påbörjat liv. I praktiken blev det en representant för de militanta abortmotståndarna i MRO som ställdes mot de flesta andra i studion i en debatt om aborträttens vara eller inte vara.

Och låt mig nu först av allt fastslå att abortfrågan är en av få frågor där jag inte har en bestämd ståndpunkt. Mina spontana sympatier när jag tar del av debatten tenderar dock att hamna hos motståndarna, och så var även fallet när jag såg Debatt. Detta av en mycket enkel anledning: de är de enda som på allvar berör själva kärnfrågan om när en människa blir en människa. Aborträttens försvarare däremot brukar ju helt fokusera på kvinnans rätt att "bestämma över sin egen kropp". Men om man ser fostret som en människa och tror på ett absolut människovärde, då är det omöjligt reducerbart till en del av kvinnans kropp och allt tal om kvinnor som dör i illegala aborter totalt irrelevant i sammanhanget (fostret dör ju alltid). Vidare är det inte alls något absurt att i sådana fall också motsätta sig abort efter våldtäkt, för inte vill väl någon mena att en människa som är resultatet av en våldtäkt är mindre värd än andra? Däremot kan man då fortfarande argumentera för att abort bör vara tillåtet när moderns liv är i fara. Det kan ses som en form av dödande i självförsvar.

Men är det då realistiskt att se ett foster som en människa med fullt människovärde? Ja, jag vill mena att det är realistiskt om än inte nödvändigt. Att sätta gränsen för när människan får fullt människovärde vid födseln eller vid den tidpunkt när fostret skulle kunna överleva en för tidig födsel är nämligen knappast mer logiskt än att sätta gränsen vid befruktningen. Ja, faktum är att en gräns satt vid befruktningen är det enda sättet på vilket man undviker ett villkorande och därmed en relativisering av människovärdet. Vill man ändå ha en annan gräns, då borde man i alla fall kunna medge att relativiseringen är något problematiskt, istället för att låtsas som om den definition man valt av bekvämlighet är naturgiven. För om man anser att foster saknar människovärde eftersom de inte är mer utvecklade än de är, hur kan man då med bibehållen trovärdighet se ett eutanasiprogram för gravt utvecklingsstörda som något absolut ondskefullt? Om man anser foster sakna människovärde eftersom de inte klarar sig utanför moderns kropp, hur kan man då motsätta sig att sjukvården stänger av all akut livsuppehållande behandling med hänvisning till att ekonomin är dålig och att man faktiskt gör vad man vill med sin egen utrustning?

Vi måste verkligen ha en seriös diskussion om dessa saker! Och då menar jag inte bara bland etiker, utan bland allmänheten. En nödvändig förutsättning är dock att man slutar se abortmotståndare som kvinnohatande religiösa fanatiker och erkänner att de agerar utifrån en omtanke om mänskligt liv. Särskilt det där med att de skulle vara mot kvinnor är bara löjligt, för såväl svenska som amerikanska undersökningar visar att fler kvinnor än män motsätter sig fri abort. (Faktum är förresten att det finns de, här i Sverige bl.a. Hjördis Levin, som framfört tanken att aborträtten varit ett manligt projekt syftande till att göra kvinnor mer sexuellt tillgängliga.) Abortmotståndarna för sin del måste sluta tala om abort som "mord", både för att mildra antipatin hos meningsmotståndarna och för att den implicita jämförelsen mellan kvinnor som väljer abort och kallblodiga mördare är orimlig. En mördare vet trots allt mycket väl att han tar ett annat liv, men här är det inte alls lika självklart. Den aborterande kvinnan i det moderna samhället har ju om inte annat fått lära sig att se ett oönskat foster ungefär som en blindtarm eller kanske snarare en tumör.

Och så får jag då till sist ännu en gång tillfälle att ställa följande fråga: Om kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp är en självklarhet i fråga om abort, hur kan det då vara en hädelse när ämnet är prostitution? Jag väntar fortfarande på svar...


Debatts hemsida:
http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=96231&a=1263312&lid=puff_1026071&lpos=extra_0

MRO:s hemsida (med omtalad abortfilm):
http://www.abortnej.se/

-


Källa: Advodia (importerad blogg)