Repris: Avskaffa strejkrätten!

Ursprungsartikel:
http://advodia.blogspot.com/2008/07/repris-avskaffa-strejkrtten.html


Nu är det bussförarna i Stockholm som strejkar, och även om stödet tycks betydligt mindre än det var för sjuksköterskorna är det inte många som protesterar. Strejkrätten ses av de flesta som en omistlig del av ett demokratiskt samhälle och den är för all del också inskriven i olika internationella konventioner. Själv anser jag dock att den bör avskaffas.

Jag har skrivit om detta tidigare, så låt mig här bara sammanfatta mina argument i punktform:

1. En strejk är i grund och botten en form av utpressning. "Ge oss mer pengar eller vi ställer till problem för dig!" Att den amerikanska fackföreningsrörelsen ofta haft ihop det med maffian är i det perspektivet inte särskilt konstigt.

2. Om båda parter är överens om spelets regler kan utpressningsvapnet dock anses legitimt. Under förutsättning att tredje part inte drabbas. Men i princip alltid finns det en tredje part som drabbas hårt av en strejk. Nu handlar det om folk som måste gå upp betydligt tidigare för att kunna komma till jobbet i tid, om pensionärer som får sitt sociala liv inskränkt, och om ökande luftföroreningar när de som tidigare åkt buss kör bil till jobbet istället. På det hela taget relativt milda effekter, men ändå. Under sjuksköterskestrejken handlade det om inställda canceroperationer och skadade personer som fick betydligt längre till akuten än vad de normalt hade haft. I några fall kan detta i förlängningen ha skördat dödsoffer, det säger sig självt. Ofta kan strejker också leda till att företag drivs i konkurs då de inte får nödvändiga leveranser i tid eller de inte klarar av de nya lönekostnaderna.

3. Om man nu anser det fel att tredje part ska drabbas av en konflikt, och det tror jag de flesta gör, då måste man alltså se strejkrätten som något förkastligt.

4. Men vad är då alternativet? Att låta lönesättning ske på marknadens villkor, det vill säga att man låter utbud och efterfrågan styra? Ja, kanske att det i längden skulle kunna fungera till allas belåtenhet, men jag är tveksam. Istället är mitt förslag en "lönedomstol" där lönetvister avgörs utifrån regeringens direktiv och rådande ekonomiska förutsättningar i de fall där arbetsmarknadens parter inte lyckas komma överens. Fördelarna är flera:

# Tredje part slipper bli lidande.

# Hänsyn kan tas till ett större perspektiv, så att löneökningarna inte skenar iväg bara för att ätas upp av inflationen (som så ofta varit fallet) eller företagens hälsa hotas. I längden vinner alla på större ekonomisk stabilitet.

# De löntagargrupper som idag har en svag position i löneförhandlingarna på grund av att de är små eller av samhällsintresse förhindras från att använda strejkvapnet skulle inte längre vara missgynnade.

# Relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare skulle kunna förbättras när dess naturliga antagonism inte drivs till sin spets.


Ledare om stejken i DN och SvD:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=573&a=800078
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_1424251.svd

-


Källa: Advodia (importerad blogg)