Ursprungsartikel:
http://advodia.blogspot.com/2008/06/det-kom-ett-mail-frn-kina-angende-fra.html
Följande mail fick jag för en tid sedan från en bekant som bor och arbetar i Kina.
"Jag har funderat på att skriva till dig de senaste dagarna med anledning av de diskussioner som förekommit om FRA-lagen. Även om jag är mer eller mindre permanent bosatt i Kina känner jag ändå av den upphettade debatten som varit, och försöker sätta den i något slags perspektiv. Det är förstås inte särskilt lätt när jag själv i praktiken är övervakad på det sätt som FRA-lagen stipulerar och mycket mer därtill.
* Här förekommer, förutom att diverse sajter är stängda (man får ett 404-fel), också att information censureras i realtid. Man kan se hur en sida laddas och hur kopplingen plötsligt stängs av - för att någon algoritm klurat ut att den är regimkritisk. Det är inte så simplistiskt att ord som "Tibet" eller "Falungong" inte kommer igenom, utan man använder sig av intelligent sortering.
* Alla mailinglistor och diskussionsgrupper registrerar inloggning (även på internetcaféer) och staten kan alltså ta reda på vem som skrev något förhatligt - och potentiellt arrestera denne.
* Så fort det är något viktigt politiskt evenemang är det betydligt fler sidor som inte går att komma in på.
Hur DDR-mässigt det än låter vänjer man sig efter ett tag med detta, och landet är ju på många sätt marknadsekonomiskt, så det känns ofta som att befinna sig i väst eller Japan, om det inte vore för att det alltid finns denna skugga i bakgrunden. Nå, allt detta gnäll är bara för de som inte sätter saken i perspektiv, utan säger att FRA-lagen gör oss till en icke-demokrati eller rentav ett samhälle i samma stil som det i 1984. Man frågar sig om någon läst boken eller om svenskar överlag förstår hur det är i alternativa samhällssystem utomlands.
De extremt upphettade diskussionerna och min (ofta dumma) tendens att avfärda massrörelser rakt av har gjort att jag haft en cynisk inställning till hela kampanjen. När man tittar närmare på det håller jag med dig i den analys du gör - det är en dålig lag som för med sig mer problem än den löser - men jag kan för allt i världen inte känna rädsla, oro eller ens ilska. Visst är det allvarligt att Sverige driver igenom integritetskränkande lagar, men länder blir inte diktaturer långsamt. De blir det för att ledare med ofta väldigt tydliga agendor helt enkelt avskaffar demokratin, och då med betydligt snabbare och grövre åtgärder än detta. FRA-lagen känns mest som en överreaktion i kriget mot terrorismen, även detta något jag tycker västvärlden känner en överdriven rädsla inför."
Ur ett nytt mail kort därefter är följande klippt:
"Måste bara berätta en sak som hände i fredags. Jag var på väg hem från jobbet och sprang in på en restaurang för att köpa lite mat att ta med hem, varpå jag fick svaret att det gick bra att ta med sig hem men att kassarna var slut, så jag gick till ett snabbköp i närheten för att köpa kassar. När jag ändå var där bläddrade jag lite i ett nummer av The Economist som jag läser ibland, och såg att det var en artikel om den nya populismen i Kina, så jag köpte tidningen, tog med mig några kassar och gick tillbaka till restaurangen. Problemet var bara att jag inte hittade populismartikeln. Efter ett tag kom jag på att den blivit urriven på ett ganska noggrannt sätt. Hade det varit en billig tidninghade jag inte brytt mig, men jag betalade 75 spänn (ungefär 60 svenska kronor), så jag gick tillbaka till affären för att få pengarna tillbaka. Personalen försökte först hitta en ny tidning åt mig, men jag sade: 'Ingen idé, alla tidningar kommer att ha de där sidorna utrivna.' En kassörska kom tillbaka med en ny tidning och tittade igenom den: 'Ja, vad konstigt... Det finns inte i den här tidningen heller.' En annan kommenterade: 'Vad är det här för dumheter? Vem är det som river ur sidor ur tidningarna?' Jag tog en annan tidning, fick tillbaka mellanskillnaden och tackade för mig."
-
Källa: Advodia (importerad blogg)
onsdag 2 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar