SJUKVÅRD FÖR ALLA

Ursprungsartikel:
http://thoralfalfsson.webblogg.se/2009/february/sjukvard-for-alla.html

Många påstår att sjukvården i Sverige håller en hög kvalitet och det är kanske också riktigt. Problemet är bara att få tillgång till den.

En nära anhörig till mig har haft stora problem med sin rygg under många år men alltid kämpat på utan att klaga. Men under hösten blev smärtan och värken och framförallt rörelseförmågan starkt begränsad. Efter undersökningar och röntgen ställdes diagnosen Spinal stenos och att enda möjliga sättet att åtgärda är en operation. Denna diagnos ställdes i november och min nära anhöriga placerades i en operationskö. Besvären blev dock värre och under december blev personen mer eller mindre sängliggande och kunde bara med allra största besvär endast ta sig till toaletten och köket. Värktabletterna blev som godis i väntan på brevet om en operationstid. Jul och nyår blev ingen rolig upplevelse men det nya året kom utan att det efterlängtade brevet från sjukvården kom i brevlådan. Att se en mycket nära anhörig tappa tron på livet och ta så mycket stryk både fysiskt och psykiskt är en mycket smärtsam upplevelse. Snart hade även hela januari gått utan att det efterlängtade brevet kommit.

Situationen blev sedan akut då den anhöriga ramlade vid ett toalett besök mitt i natten. Det blev ambulans till närmaste lasarett och nya röntgenundersökningar som visade på en spricka i bäckenet. Detta innebar en 10 dygns vistelse på en ortopedavdelning där smärtan för den nya skadan adderades till smärtan från den tidigare diagnosen.

Hade landstinget klarat av en operation inom rimlig tid så hade denna olycka aldrig inträffat med stora kostnader för landstinget som följd.

Idag är min nära anhöriga uttransporterad från lasarettet och ligger hemma i bostaden, mer eller mindre oförmögen att klara sig själv. Hemtjänsten får komma ett antal gånger varje dag för att hjälpa till med alla behov och allt beroende på att landstinget inte klarat av att utföra en operation i rimlig tid..

Nu skriver vi den 13 februari och fortfarande har inte det efterlängtade brevet om en operationstid kommit.

Nu visar det sig att den läkare som har den specialistkompetens som krävs för att utföra dessa operationer bara jobbar en vecka/månad vid det aktuella lasarettet. Då antog jag att han utförde operationer vid något annat sjukhus men döm om min förvåning blev stor då jag fick reda på att han på övrig tid jobbade åt Försäkringskassan. Med andra ord sitter denna läkare med sin specialistkompetens och bedömer vem som skall få sjukbidrag/ersättning eller inte. Istället för att utföra operationer och förhindra att människor plågas dag efter dag, vecka efter vecka och månad efter månad. När man sedan får höra läkare säga att de inte får jobba övertid p.g.a. att landstinget inte vill betala ut övertidsersättning blir jag upprörd. Läkarna skall istället ta ut all övertid i ledighet, det kan man verkligen kalla för ett moment 22 som gör det omöjligt att kapa operationsköer.

När man sedan läser i den lokala tidningen att kommunen där min anhöriga bor skall ta emot ensamkommande barn och anställa 8 personer för detta blir jag rent ut sagt förbannad. Då finns det minsann pengar i överflöd och ingen gräns för vad staten kan tänka sig att betala ut i ersättning till kommunerna. Men när det gäller våra "gamla" så finns det inga extrapengar. När det däremot gäller ekonomiska "flyktingar" finns det hur mycket pengar som helst. Då skapas "konton" som "extra ömmande skäl" eller "humanitära skäl" eller "skyddsbehov" och det är ingen hejd på hur många miljarder som staten skickar till migrationsverket men när det gäller den svenska sjukvården då gäller helt andra regler inte undra på att min nära anhöriga är mycket besviken på samhället.

Landstinget satsar istället på gratis sjukvård till illegala invandrare. Inte undra på att det jäser bland de grupper som drabbas. Men kom ihåg att alla blir gamla en dag och då kommer även du med stor säkerhet att drabbas av denna politik.

Min anhöriga är inte den enda drabbade utan jag vet att det finns mängder av människor som får lida helt i onödan på grund av otillräckliga resurser inom sjukvården.

Vem den anhöriga är? Min mor!

Idag är det ca 80 dagar sedan min mor hamnade i en operationskö men hon har fortfarande inte fått ett datum för operation!

Kalmar läns Landsting skryter med sina korta operationsköer och att de är bäst i landet när 17 procent tvingas vänta längre än 90 dagar på en operation. Det är ungefär som att jag skulle skryta med att jag missar sista betalningsdagen på 17 procent av mina räkningar. Då skulle jag snart ha kronofogden efter mig men när det gäller landstinget så finns det ingen övervakande myndighet utan där slår istället den politiska vänstermajoriteten sig för bröstet av självgodhet.

"Operationskön har blivit kortare i Kalmar län. I september var det 17 procent av patienterna som väntat längre än 90 dagar på en operation/åtgärd, mot 21 procent i augusti. Jämfört med övriga landet har Landstinget i Kalmar län bäst resultat. Rikets medeltal är att 38 procent av patienterna väntat mer än 90 dagar.

Detta framgick av den information om tillgänglighet och vårdgaranti som hälso- och sjukvårdsdirektör Ragnhild Holmberg lämnade vid landstingsstyrelsens sammanträde under onsdagen.
Av länets tre sjukhus har Länssjukhuset i Kalmar längst operationskö. Där har 24 procent av patienterna väntat mer än 90 dagar. Motsvarande siffror för Oskarshamns sjukhus är 5 procent och för Västerviks sjukhus 14 procent."

Kalmar Läns Landsting 2008-11-12

Källa: Thoralf Alfsson (gästinlägg)