Ursprunget till politisk korrekthet

Ursprungsartikel:
http://politisktinkorrekt.wordpress.com/2009/01/07/ursprunget-till-politisk-korrekthet/

Bloggen Politiskt Inkorrekt har blivit ombedd att sprida följande text om ursprunget till politisk korrekthet. Sedan får var och en ta ställning till innehållet. Texten är ganska lång varför vi återger ett utdrag. Fortsättningen finns i länken efter utdraget. I länken finns även det engelska originalet länkat.

……………..

Ett tal till Accuracy in Academia av Bill Lind

Varianter av detta tal har hållits för ett antal AIA-möten inklusive 2000 Conservative University vid American University

“Var kommer allt detta ifrån som ni har hört talas om under denna morgon – offer-feminismen, rörelsen för homosexuellas rättigheter, den påhittade statistiken, den omskrivna historien, lögnerna, kraven, och resten av det – var kommer det ifrån? För första gången i vår historia, måste amerikaner frukta för vad de säger, för vad de skriver, och för vad de tänker. De måste vara rädda för att använda fel ord, ett ord fördömt för att vara stötande eller okänsligt, eller rasistiskt, sexistiskt, eller homofobiskt.

Vi har sett andra länder, i synnerhet under detta århundrade, där detta har varit fallet. Och vi har alltid betraktat dem med en blandning av medlidande, och för att vara ärlig, en del humor, eftersom det har slagit oss som så märkligt att människor skulle tillåta en situation att utvecklas där de skulle frukta för vilka ord de använde. Men vi har nu denna situation i detta land. Vi har den huvudsakligen på college-campusar, men den sprider sig genom hela samhället. Var kommer det ifrån? Vad är det?

Vi kallar det "politisk korrekthet". Namnet uppstod som något av ett skämt, bokstavligt talat i en tecknad serie, och vi tenderar fortfarande tänka på det som endast halvt allvarligt. I själva verket är det dödligt allvarligt. Det är vårt århundrades stora sjukdom, sjukdomen som har lämnat efter sig tiotals miljoner döda männi-skor i Europa, i Ryssland, i Kina; ja, faktiskt över hela världen. Det är sjukdomen ideologi. PK är inte roligt. PK är dödligt allvarligt.

Om vi ser på det analytiskt, om vi ser på det historiskt, får vi snabbt reda på exakt vad det är. Politisk korrekthet är kulturell marxism. Det är marxism översatt från ekonomiska till kulturella termer. Det är ett bemödande som går tillbaka, inte till 1960-talet och hippies och fredsrörelsen, utan tillbaka till första världskriget. Om vi jämför de grundläggande principerna hos politisk korrekthet med klassisk marxism är parallellerna mycket tydliga.

För det första så är båda totalitära ideologier. Den totalitära naturen hos politisk korrekthet avslöjas ingenstans mer tydligt än på college-campusar, varav många vid detta stadiet är små murgrönetäckta Nordkoreor, där studenten eller fakultets-medlemmen som vågar sig på att överträda någon av de linjer som har dragits av aktivisterna för genusfeminism eller homosexuellas rättigheter, eller den lokala svarta eller latinamerikanska gruppen, eller någon av de andra helgon-förklarade "offer"-grupper som PK kretsar kring, snart finner sig vara i juridiska svårigheter. Inom det lilla rättssystemet på colleget ställs de inför formellt åtal – något slags hemligt processande[1] – och straff. Det är en glimt av den framtid som politisk korrekthet ämnar för nationen som helhet.

Det är faktiskt så att alla ideologier är totalitära eftersom essensen hos en ideologi (jag vill notera att konservatism när den är korrekt förstådd inte är en ideologi) är att ta någon filosofi och säga att med denna filosofi som grund måste vissa saker vara sanna – som att hela vår kulturs historia är historien om kvinnors förtryck. Eftersom verkligheten motsäger det, måste verkligheten förbjudas. Det måste förbjudas att erkänna vår historias verklighet. Människor måste tvingas leva på en lögn, och eftersom människor av naturen är ovilliga att leva på en lögn, de använder natur-ligtvis sina öron och ögon till att titta ut och säga: "Vänta lite. Detta är inte sant. Jag inser att det inte är sant", måste statens makt sättas bakom kravet att leva på en lögn. Det är därför ideologi undantagslöst skapar en totalitär stat.

För det andra, den politiska korrekthetens kulturella marxism har, i likhet med ekonomisk marxism, en monofaktoriell förklaring av historien. Ekonomisk marxism säger att all historia bestäms av ägande av produktionsmedlen. Kulturell marxism, eller politisk korrekthet, säger att all historia bestäms av makt, av vilka grupper – definierade i rasliga, könsliga, eller andra termer – som har makt över vilka andra grupper. Inget annat spelar någon roll. All litteratur handlar faktiskt om det. Allt i det förflutna handlar om just den saken.

För det tredje, precis som i klassisk ekonomisk marxism är vissa grupper, d v s arbetare och bönder, a priori goda, och andra grupper, d v s bourgeoisien och kapitalägare, är onda. I den politiska korrekthetens kulturella marxism är vissa grupper goda – feministiska kvinnor (endast feministiska kvinnor, icke-feministiska kvinnor anses inte existera), svarta, latinamerikaner, homosexuella. Dessa grupper bestäms vara "offer", och därför automatiskt goda oavsett vad någon av dem gör. På liknande vis bestäms vita män vara automatiskt onda, därigenom blivande motsvarigheten till bourgeoisien i ekonomisk marxism.

För det fjärde, både ekonomisk och kulturell marxism är beroende av expropriation. När de klassiska marxisterna, kommunisterna, tog över ett land som Ryssland så exproprierade de bourgeoisien, de tog bort deras egendom. På liknande vis, när de kulturella marxisterna tar över ett universitetscampus så exproprierar de genom saker som kvoter för antagningar. När en vit student med överlägsna kvalifikationer vägras tillträde till ett college till förmån för en svart eller latinamerikan som inte är lika kvalificerad, blir den vita studenten exproprierad. Och i själva verket är affirm-ative action, i hela vårt samhälle i dag, ett system för expropriation. Företag ägda av vita får inte ett kontrakt på grund av att kontraktet är reserverat för ett företag ägt av, låt säga, latinamerikaner eller kvinnor. Alltså är expropriation ett nyckelverktyg för båda formerna av marxism.

Och slutligen, båda har en analysmetod som automatiskt ger svaren de vill ha. För den klassiska marxisten, är det marxistisk ekonomi. För den kulturella marxisten, är det dekonstruktion. I grund och botten tar dekonstruktion vilken text som helst, tar bort all betydelse från den och sätter tillbaka vilken som helst sorts betydelse som önskas. På så vis får vi fram, exempelvis, att all Shakespeare handlar om förtryck av kvinnor, eller att Bibeln egentligen handlar om ras och genus. Alla dessa texter blir helt enkelt användbart råmaterial, som bevisar att "all historia handlar om vilka grupper som har makt över vilka andra grupper". Alltså är parallellerna mycket tydliga mellan den klassiska marxismen som vi är bekanta med i det gamla Sovjetunionen och den kulturella marxismen som vi ser i dag som politisk korrekthet….”

Resten på

Bloggen Anarko

Tipstack till Anarko

      

Källa: Politiskt Inkorrekt (Medlem)